Bakgrund

Med tanke på de stora problem som finns i samhället idag, med ungdomar i olika former av utanförskap som agerar destruktivt både mot sig själva och mot samhället, kommer familjehuset med sina familjeliknande förutsättningar och stöd, starkt förbättra deras förutsättningar till att få mål och mening med sina liv.

Ingvar Nilsson är nationalekonom som i 30 år studerat utanförskapets, preventionens och rehabiliteringens ekonomi. 

Läser man Ingvar Nilssons rapport ”Det är bättre att stämma i bäcken än i ån” ser man vad utanförskap kostar i dels pengar men även mänskligt lidande. Man ser också ser de strukturella marginaliserings- (utanförskapet, främlingsskapandet, att inte vara behövd) mekanismer som finns i samhället, man kan beräkna värdet av marginaliseringsprocessen och därmed kan man beräkna värdet av prevention, tidiga insatser och framgångsrik rehabilitering. Det måste finnas en arena för alla i samhället och marginaliseringen måste minska för att samhället inte ska krackelera.

I rapporten från Ingvar Nilsson räknar han med att 12,8 % av varje årskull hamnar i utanförskap, (narkoman, alkoholist, svårt psykiskt sjuk, lätt psykiskt sjuk, långtidssjukskriven, långtidsarbetslöshet).

Rapportens exempel på Leksand där de utgått från årskullarna 0–7 år för åren 2000–2007 vilket motsvarar 800 barn och där hamnar 102 barn i utanförskap. (12,8%)

De sannolika kostnaderna för framtida utanförskap för de 102 individerna innebär att de samhälleliga välfärdskostnaderna på årsbasis uppgår till cirka 39 miljoner kronor och ur ett livslångt perspektiv till cirka 835 miljoner kronor. Till detta kommer produktionsförluster som ur ett livslångt perspektiv uppgår till 874 miljoner kronor. 

Totalt kostar detta framtida utanförskap för de 102 individerna cirka 1 710 miljoner kronor. Det finns med andra ord en preventionspotential på som mest cirka 1 700 miljoner kronor, som genom olika förebyggande och främjande insatser går att förhindra eller reducera. Norra Hisingens Stadsdel hade 2011, 47479 invånare och det föddes 622 barn varav 80 barn ur den kullen (12,8 %) enligt rapporten kommer att hamna i utanförskap.

2011 fanns det i stadsdelen 3931 barn/ungdomar mellan 13-19 år, skulle 12,8 % av dessa hamna i utanförskap skulle det innebära att 503 ungdomar (12,8 %) hamnar i utanförskap!

Fritidsgårdar och skolor täcker inte alla behov, Familjehuset kommer att vara ett komplement där de får koncentrerad läxhjälp, hjälp och handledning om relationer, kommunikation, stress och konflikter. Vi är övertygade om att Familjehuset kommer att förhindra att många av ungdomarna hamnar i utanförskap. Familjehuset är en helhetslösning, där allt är under samma tak.

Grundidén med Familjehuset är att efterlikna hemmet och familjen så långt det är möjligt. Detta för att ge ungdomar som saknar grunden den upplevelsen, så de i sin tur kan ge det tillbaka till sin egen framtida familj.

Familjehuset ska så långt det är möjligt förmedla känslan av att komma hem. Initiativtagare Sofia Andersson-Frindi och Lennart Karlsson har arbetat ideellt under många år där de hjälpt ungdomar att få rätt förutsättningar för att lyckas. De menar att med stöd och hjälp dels med läxläsning men även med livskunskap, stresshantering, kommunikation, konflikthantering, relationshantering, enskild livscoachning, inspiration, studievägledning, moral & etik och upplevelseaktiviteter kommer många av ungdomarna att lyckats få godkända betyg och en bra grund för att komma in i vuxenlivet.


Sofia Andersson-Frindi om initiativet till att starta ett Familjehus:

”Idén att starta ett familjehus är något som vuxit fram ur alla de möten jag haft med ungdomar genom åren. Jag har på min fritid engagerat mig med att försöka hjälpa ungdomar att hitta mål och mening i sina liv samt ge dem läxhjälp. Nästan alla de ungdomar jag träffat och stöttat har haft en familj som av olika skäl inte haft förmågan till detta. Det jag framför allt sett är den oerhörda kraft som kommer fram inom dem när de får hjälp i familjeliknande förhållanden.

Där de utöver läxhjälpen också får uppleva en gemensam middag med samtal och skratt samt andra vardagliga upplevelser som tillhör en familj, det är de som ungdomarna saknar allra mest och där får de framför allt också vila och återhämtning.

Jag kommer själv ifrån en familj med två kulturer där min pappa kom ifrån ett annat land. Jag har av egen erfarenhet upplevt problematiken med ny kultur, språk, levnadssätt och svårigheten med integration om man inte får den förståelse och insläpp man behöver för att komma in i samhället. Det är en av anledningarna till att jag ser det som en livsuppgift att få arbeta med att utveckla metoder som motverkar utanförskap”.

Vi gör det genom att ha vuxna som har erfarenhet och hjärta som ungdomarna behöver och genom att aktivera de fem sinnena hos varje individ, lukt, smak, känsel, syn och hörsel. D.v.s. hur upplevelsen och känslan av att komma hem kan vara.

Därför kan ungdomarna redan när de öppnar dörren mötas av lukten av nybakat bröd. Sedan kommer de in i atmosfären till värmen av vuxna människor som bekräftar dem genom en hand på axeln och en äkta glädje och omtanke. Det ungdomarna ser är stora köksbord, mysiga soffor, levande växter, vackra färger och en mjuk belysning innan de sätter sig och smakar det nybakade brödet och berättar om sin dag. Den familjära tonen och stämningen följer med dem oavsett om de sitter i läxläsning, konflikthantering eller annat.